Psyko

Då långvarig stress spelar så stor roll för sjukdomsutvecklingen är det viktigt att göra en STRESSINVENTERING

Ställ dig själv följande frågor:

• Vad gör mig stressad? Är det tidspress, orimliga krav – från mig själv eller andra?
• Känner jag att jag har liten möjlighet att påverka eller förändra min situation?
• Upplever jag missförstånd eller misstro från omgivningen kring mina symtom – sådant som jag känner, men som inte syns?
•  För många med MS är just tröttheten (Fatigue) ett tydligt exempel på detta.
• Att behöva vila, be om hjälp eller säga nej kan vara svårt att erkänna, både inför sig själv och andra.
• Har jag en känsla av att jag har tappat kontrollen över mitt liv?
• Även själva MS-diagnosen kan i sig vara en källa till stress.
• När du har identifierat vad som orsakar stress i ditt liv kan du börja göra små förändringar.
• Att arbeta med att utveckla och använda olika mästringsstrategier är ett viktigt steg mot bättre balans och välmående.
• Lär dig förstå sambandet mellan orsak och verkan. Vilka situationer gör att du får mer symtom?
• Vilka situationer gör att du får mindre symtom?
• Lär känna din kropps reaktioner. Våra erfarenheter är tydliga: psykisk eller fysisk belastning och stress kan förstärka symtomen. Välj bort det du vet – eller märker – inte är bra för dig. Om du inte kan det, försök istället att förändra ditt förhållningssätt till det.
• Undvik det som försämrar och gör mer av det som förbättrar. Planera med god tidsmarginal så att även det oförutsedda får plats.
• Sätt inte ribban för högt i din vardag. Det är bättre att hinna med något och glädjas åt det än att göra för mycket och riskera bakslag.
• Sänk tempot. Ta regelbundna vilopauser och var tydlig med dina behov och gränser. Ge kroppen den vila, näring och sömn den behöver.
• Be om hjälp och stöd från dina närstående – låt dem förstå hur du har det.
• Lär dig tekniker för avslappning och närvaro, till exempel meditation, andningsövningar, yoga, Tai Qi eller QiGong.
• Lär dig hushålla med din energi.
• Humor, skratt och glädje är kraftfulla resurser – de stärker både humöret och immunförsvaret.

Stress

Enligt vår erfarenhet har merparten av MS-patienterna varit utsatta för extra påfrestningar under perioden före sjukdomsdebuten. Påfrestningen behöver inte alltid ha varit stor men den har oftast pågått under lång tid och har ”tärt ordentligt på krafterna”.
Själva ordet stress är engelska och betyder påfrestning, tryck eller spänning.
Hans Selye, stressforskningens fader införde i slutet av 1930-talet beteckningen stress som ett biologiskt och medicinskt begrepp. Stress, i medicinsk mening kan vara av många olika slag: infektionsorsakad, fysisk, psykisk, postoperativ eller orsakad av omgivningen. Om tillståndet blir ihållande och utan återhämtningsfas svarar binjurarna med förhöjda nivåer av stress- och försvarshormonerna adrenalin och kortisol via aktiverad HPA-axel. HPA-axeln står för återkoppling mellan hypothalamus, hypofys och binjurar.

Efter en längre period av psykisk stress kan Fatigue utvecklas – den speciella form av trötthet som är typisk vid MS. Den skiljer sig från vanlig trötthet, eftersom den inte går att vila eller sova bort. För många med MS är denna trötthet ett av de mest besvärande symtomen.

Fatigue påminner till viss del om den utmattning som förekommer vid ME, där problem med energiproduktion är centrala. Vid ME tillämpas ofta så kallad Pacing – en strategi för att hushålla med energin. Om man överskrider sin psykiska eller fysiska kapacitet kan det leda till PEM (post-exertional malaise), ett tillstånd som kräver vila för återhämtning.

Stress och MS

Redan Jean Martin Charcot, 1825 -1893, kallad neurologins fader fann samband mellan emotionell påfrestning och debut av MS.
GS Philippopoulos och medförfattare publicerade en preliminär rapport i tidskriften Psychosomatic Medicine1958. Titeln var “The Etiologic Significance of Emotional Factors on Onset and Exacerbations of Multiple Sclerosis”. Rapporten tar upp betydelsen av emotionella faktorer som medverkande till sjukdomsutbrott och försämring, s.k. skov.
Sedan dess har det av och till publicerats studier, där författarna också funnit samband mellan psykisk påfrestning/stress och debut eller försämring av sjukdomen.
Det är dock först på senare år som man tydligare kunnat klargöra sambandet mellan stress och MS-debut eller exacerbation (försämring). Ett flertal publikationer vittnar om detta samband.
En bra sammanställning om effekten av stress och depression på MS har gjorts av David C Mohr och Darcy Cox. Den innehåller också många referenser.
Mekanismerna bakom dessa samband börjar också klarna. Det har visat sig i studier att immunförsvarets pro-inflammatoriska cytokiner är förhöjda, driver sjukdomsprocessen och medverkar till både trötthet och sjukdomskänsla.

Bilden visar en vanlig utveckling av den skovvisa sjukdomstypen. Under en tid med ovanligt hög ansträngning ökar tröttheten successivt för att vid en ytterligare påfrestning (triggare) ge de första neurologiska sjukdomstecknen. Det kan till exempel  vara en synnervsinflammation eller känselstörningar Därefter följer vanligen en period av återhämtning utan att man för den skull har kommit upp till baslinjen (den vågräta linjen). Den skyddsmarginal som tidigare fanns tycks har försvunnit och varje extra påfrestning/belastning kan utlösa neurologiska symtom. I detta läge är det viktigt att sluta ”leva som vanligt” utan istället genom bland  annat  livsstilsförändringar nå största möjliga skyddsmarginal.

Referenser:  
Stressful life events are associated with the risk of multiple sclerosis Augusti 2020,
Examining the potential causal relationship between stress and multiple sclerosis, April 2025)

Depression och MS

–Sambandet mellan depression och multipel skleros (MS) har länge varit välkänt och dokumenterat i omfattande vetenskaplig litteratur. Det kan vid första anblicken verka naturligt att en depression uppstår som en reaktion på en MS-diagnos, men i många fall föregår faktiskt depressionen själva insjuknandet i MS.

Jag brukar ibland lite provokativt säga att det vi kallar depression är psykets depression, medan MS kan ses som kroppens depression. Kroppen känns nedstämd, kraftlös och initiativlös – trött och svag, som om den förlorat sin livsenergi.

Det finns också många påtagliga likheter mellan depression och MS. Båda tillstånden kan ha ett skovvist förlopp och fysiska symtom och i båda tillstånden finns proinflammatoriska cytokiner som en gemensam biologisk nämnare.

Se bl a denna referens: Concurrent inflammation-related brain reorganization in multiple sclerosis and depression (2024)

Lär dig bemästringsstrategier

1. Lär dig förstå ORSAK-VERKAN. Vilka situationer ger dig mer symptom, vilka situationer ger dig färre symptom? Lär känna din kropps reaktioner. Våra erfarenheter är entydiga. Psykisk eller fysisk belastning ger kroppsliga symptom.
2. Välj bort det som du vet/märker inte är bra för dig eller förändra ditt förhållningssätt till dessa situationer.
3. Undvik det som försämrar. Gör mer av det som förbättrar. Ha alltid extra gott om tid för det du planerar att göra så att också oförutsedda händelser får rum. Ha inte ett för ambitiöst dagsprogram.
Själv kommer jag ihåg att viljan var mycket starkare än kroppen. Från ett planerat dagsprogram tog jag bort c:a 60-70 % och prioriterade starkt. Då kunde jag klara av vad jag gjorde utan att bli sämre och kunde glädja mig åt det istället för att göra för mycket, bli besviken över att det inte gick bra och dessutom få mer symptom.
Slå av på takten. Lägg in vilopauser. Definiera klart dina behov och gränser. Vila och sov tillräckligt. Ät näringsrik föda och helst den kost som är rekommenderad för MS.
Be om hjälp och stöd från anhöriga. Låt dem förstå dina svårigheter. Lär dig avslappning. Här finns olika former såsom meditation, djupandning, Yoga, Qi Gong. Massage är också bra. Lär dig att ekonomisera med din energi. Lägg in flera dagliga små pass med avspänning/meditation för att motverka uppvarvning.
Humor och skratt har en mycket positiv inverkan på immunförsvaret. Norman Cousins skrattade sig frisk från en inflammatorisk sjukdom och har beskrivit detta i sin bok.

Referenser

Depression/Stress in Multiple sclerosis

• Lecon sur les maladies du système nerveux Charcot J-M Paris 1868
• The Etiologic Significance of Emotional Factors in Onset and Exacerbation of Multiple Sclerosis PhilippopoulosGS et al 1958
• The Role of Psychological Process in a Somatic Disorder: Multiple Sclerosis Mei-Tal V et al 1970
• Depression as a major symptom of multiple sclerosis Whitlock FA 1980
• Emotional stress and the development of multiple sclerosis: case-control evidence of a relationship Warren S et al 1982
• Depression in Multiple sclerosis Minden SL et al 1987
• Depression before and after diagnosis of Multiple sclerosis Sullivan MJL et al 1995
• Emotional stress and the development of MS Schwartz CE et al 1999
• Psychological stress and the subsequent appearance of new brain MRI lesions in MS Mohr DC et al 2000
• Stressful life events precede exacerbation of multiple sclerosis Ackerman K et al 2002

Depression/stress in MS

• The risk of multiple sclerosis in bereaved parents: A nationwide cohort study in Denmark lL J 2004
• A review of stress-relapse interactions in multiple sclerosis:important features and stress-mediating and – moderating variables Brown RF et al 2005
• Depression and immunity: inflammation and depressive symptoms in multiple sclerosis Gold SM 2006
• Stress and multiple sclerosis Mohr DC 2007
• The effects of stressful life events on the course of multiple sclerosis: a review Mitsonis CI et al 2009
• Stress as a risk factor for multiple sclerosis onset or relapse: A systemic review. Artemiadis AK et al 2011
• The link between multiple sclerosis and depression Feinstein A et al 2014
• Treating depression in multiple sclerosis with antidepressants: A brief review of clinical trials and exploration of clinical symptoms to guide treatment decisions Nathoo N, Mackie A 2017
• Disability worsening among persons with multiple sclerosis and depression. A Swedish cohort study. Binzer S et al 2019
• Antidepressants on Multiple Sclerosis:A Review of In Vitro and In Vivo Models Stamoula E et al 2021

Depression/Stress in MS

• Monoaminergic network dysfunction and development of depression in multiple slerosis:
  a longitudinal investigation Mistri D et al 2024